www.confessionsofaschizo.blogg.se

Inspirationen är borta, vad gör man då?

Just nu är min stallinspiration så gott som bortblåst. Jag känner ingen glädje över att åka ut längre, det är inte kul över huvud taget. Jag vet inte hur jag ska göra för att hitta den glädjen igen. Jag tror att jag måste känna att det är roligt och förstå att kraven som jag har på mig själv är orimliga. Jag ska ta mig i kragen nu och åka ut, göra något som jag tycker är roligt och mysigt och bevisa att jag inte måste galoppera i tokfart flera mil för att Charlie ska bli stimulerad och bra riden. Just nu behöver jag en skogsmullehäst, mitt psyke klarar inte av att hålla en häst i toppform. Visst kan folk säga att det är synd att han inte får utlopp för sin kapacitet och att jag är en dålig människa som bara lallar runt med honom, men det finns ingen i världen som kan älska honom mer än vad jag gör, såatteh fuck off will you? Jag vill inte ha en gammal fjording, jag vill ha min Charlie som är bäst i hela världen, så det så. 

 

 

 

Men hallå! Fyfan vad elakt att säga så. Så bara för man har en pigg och frisk häst så har man skrivit på något heligt osynligt kontrakt på att man MÅSTE hårdträna han och göra saker man ogillar? Det är DITT djur och sålänge han och du mår bra med varandra som ni har det ska ni ha det så. Lyssna inte på andra Jonna. Du är bäst som du är. <3

Det där med att folk lägger sig i huruvida man motionerar sin egen häst gör mig så jädra förbannad! Ingen annan kan komma och säga hur Du ska göra, Du vet bäst och Du känner Charlie bäst.

Och som du själv skrev, man behöver inte galoppera flera mil för att hästen ska bli stimulerad och bli "bra riden". Hästen mår minst lika bra av att få komma ut på en lugn tur i skogen. Och ibland kanske bara en klapp och kram räcker för att båda parterna ska må bra?

Jag tvivlar på att Charlie lever ett dåligt liv. Han verkar inte lida utifrån vad jag ser och jag ser honom i princip varje dag.
Känn efter varje dag, vad känner jag att jag orkar och vill göra idag? Ibland kanske man känner att allt är pest och blä och att man helst av allt bara vill gå och gömma sig och strunta i allt. Och i dessa stunder kanske man känner sig som världens sämsta människa som ej rider sin häst som man "bör" och känner då alla pikar som folk runt omkring kan ge. Men strunta i alla dessa pikar och skitsnacket, åk ut till Charlie sitt en stund i boxen, eller varför inte gå till en gräsplätt och beta? Det gör gott för själen, både din och Charlies. Känn inte att du behöver pressa dig bara för att alla andra tycker si och så, du vet bäst.

Vad jag vill få ut av detta är att du inte ska trycka ned dig själv när du har sådana här dagar. Man får ha dagar som är sämre än vanligt, det är okej, ingen dömer dig och ska inte döma dig för dem har inget med det att göra. Och som sagt, du känner Charlie absolut bäst och vet vad som gör honom glad och ibland kanske endast en kram hjälper för att båda parterna ska må bra.

Du är värdefull Jonna, glöm inte det och ta dagen som den kommer och när de sämre dagarna trillar fram, ta stöd av Charlie och dina nära och kära, de finns där för dig.

Kram Anna

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: