www.confessionsofaschizo.blogg.se

Försummar min stackars blogg. Hade ju jättefint med bloggläsare och kommentarer och allt och så ba nej hejdå haha, FÖRLÅT. Har väl ingen ursäkt egentligen, har ju alltid tid för att blogga. Imorrn ska jag börja hundkurs med Nikki, hoppas hoppas hoppas att det blir bra och att jag får pli på henne. Alltså jag har väl inte så mycket mer att säga, är mer aktiv på tumblr så om ni vill följa mig så gör det där. Eller gör det här också för jag uppdaterar ju ibland trots allt. Ehe BAI

 

Ibland får jag för mig att jag ska ut och jogga med Nikki, och då gör jag det. Vi går/springer en runda som är kanske 3 eller 4 kilometer, jag har ingen koll på sträckor ._. Det känns verkligen jättebra när jag har varit ute med henne, även fast det känns skit och jag inte alls vill innan jag gör det. Motion är verkligen ett måste för att må bra, det är så sköööööönt när man är klar och kommer hem och känner att "nu har jag gjort någonting" :D Det är kravlöst, ingen ångest, inga människor. Man har bara sig själv och naturen, helt underbart. Eller ja. Jag har Nikki, mig själv och naturen. Men man väljer ju själv om man ska ha hunden med sig eller inte, ibland vill jag gå ut och gå utan henne bara för att vara helt alldeles själv.

 

Idag fick hon en stöt utav eltråden när vi va i stallet, då gick jorden tamejfan under. Innan det slet hon sig och hoppade på en liten hund lite längre bort och ville leka, det ville inte den hunden eller deras matte och husse. PINSAMT. Och nu ligger hon nedanför min säng och sover, och jag tror inte att jag någonsin kommer tycka om någon mer än vad jag tycker om henne. Hon är stor, bånglig, jättejobbig och jättebäst. Mitt barn.