Sorry bros

2013-07-18 @ 19:45:22 Permalink emotionell cancer Kommentarer (0) Trackbacks ()
Nu har jag inte skrivit ett enda inlägg på hela dagen, FÖRLÅT. Men jag har varit upptagen. Typ. Har varit i stallet. Det är så kul att vara i stallet och tycka att det är kul. Det är så skönt att säga att man mår bra när någon frågar, och verkligen mena det. Det är så skönt att ha energi igen, även fast det bara är lite. Visst känner jag att det mörka och dåliga drar i mig, och ibland vill jag bara ge upp, men jag klarar att stå emot. Det känns lite sorgligt, "I'm in love with my own sadness", och nu har vi gjort slut. 
 
Jag vet att jag säger det hela tiden, men det är ju viktigt. Jag ska sänka kraven på mig själv och ta saker i min egen takt. Redan nu har jag ångest över ridningen och allt, men jag försöker att koppla bort det. Jag ska lyssna på dom råden jag får och bara ta det lugnt, det är det som lönar sig i längden. Det har alltid varit så att ångesten över en viss sak har tagit bort glädjen helt, så då har det bara blivit jobbigt, men nu ska jag inte låta det bli så. 




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0