Pastasallad, 1000 känslor och Portal 2
Har blivit helt beroende av Portal, orkar inte </3 Hatar att vara beroende av serier eller spel, för då gör jag inget annat än att ägnar mig åt det. Usch. För övrigt var det ett lite annorlunda möte hos psykologen idag, vi pratade om min uppväxt osv och jag grät som en jude. Jag brukar inte gråta så mycket längre, så det kändes väldigt konstigt att göra det. Men jag tror att det är bra, man måste ta sig tid till att prata om och tänka på det som har varit svårt och jobbigt. Man måste inse att det inte är ens eget fel, och tillåta sig själv att känna dom känslorna som man har tryckt undan och gömt. Det behöver inte vara inför någon, bara man gör det inför sig själv så är det bra. Sen om man kan ta det steget och visa någon annan är det superbra.
Ja, det blev iaf mycket tårar idag, jag är helt slutkörd nu och ska bara vara hemma och återhämta mig resten av dagen/kvällen. Jag är inte van vid att känna så mycket som jag har gjort idag, det blir för mycket och då bryter jag ihop istället. Men det måste göras om jag ska kunna bli frisk. Puss på er därute, nu ska jag spela och äta pastasallad. MUMS
